Himlens fenomen

Aratos från Soloi var en grekisk skald. Han levde ca 315-245 f.Kr. I den astronomiska lärdomsdikten Fainomena sammanväver Aratos stjärnornas skenbara rörelser med väderspådomar och berättelser om gudarna. Dikten har betydelse för en utredning om forntida navigation i så motto att den visar hur man andvände stjärnhimlen. Genom att iakttaga stjärnorna vann man kunskap om väderstreck, och vidare skådade man himlens urtavla, så att man genom stjärnorna kunde bestämma hur långt natten var framskriden. Stjärnornas betydelse för navigation var och är så stor, att man inte ens i vår tid kan klara sig helt dessförutan.